Vad händer med pensionen när man dör?

I Sverige brukar man dela upp pensionen i tre delar: allmän pension, tjänstepension och privat sparande till pension. De fungerar på olika sätt. Vissa delar kan gå vidare till efterlevande, medan andra inte kan ärvas.

Det här kan kännas svårt, särskilt i en situation som redan är tung. Men reglerna blir lättare att förstå om man tar en del i taget. Med rätt kunskap blir det också enklare att planera och skapa trygghet för sina närstående.

 

Allmän pension vid dödsfall

Den allmänna pensionen kommer från staten. Den består främst av inkomstpension och premiepension. När en person dör gäller olika regler för dessa två delar.

Inkomstpension

Inkomstpensionen kan inte ärvas. När en person dör upphör de framtida utbetalningarna. Det finns alltså inget belopp i inkomstpensionen som går vidare till make, maka, sambo, barn eller andra anhöriga. Anledningen är att inkomstpensionen ingår i ett gemensamt pensionssystem. Det är inte ett vanligt sparkonto där pengarna ligger kvar i personens namn. Därför kan den här delen av pensionen inte föras över till dödsboet.

Det betyder däremot inte att efterlevande alltid blir utan stöd. I vissa fall kan familjen ha rätt till andra ersättningar, som omställningspension, barnpension eller andra efterlevandestöd. De ersättningarna är dock inte samma sak som att ärva den avlidnes pension.

Premiepension

Premiepensionen fungerar på ett annat sätt än inkomstpensionen. Här placeras en del av pensionsavgiften i fonder eller i ett statligt alternativ. Men det betyder inte att pengarna automatiskt går i arv.

Det går i första hand att välja efterlevandeskydd för premiepensionen när man första gången ansöker om att börja ta ut sin allmänna pension, men det kan även tecknas i efterhand om man gifter sig eller blir sambo. Om ett sådant skydd finns kan make, maka eller registrerad partner eller i vissa fall sambo (om man har gemensamma barn eller tidigare varit gifta) få fortsatt utbetalning efter dödsfallet. Den egna premiepensionen blir då lägre, eftersom skyddet kostar i form av lägre framtida utbetalningar.

Om inget efterlevandeskydd har valts går premiepensionen normalt inte vidare till familjen när personen dör. I stället fördelas värdet till andra sparare i systemet. Det kallas arvsvinster.

Premiepensionen fungerar alltså inte som ett vanligt arv. Om inget skydd har valts går pengarna inte till dödsboet eller till familjen. Läs mer om hur den allmänna pensionen fungerar och vilka delar som ingår.

Vad händer med tjänstepension vid dödsfall?

Tjänstepension är den pension som många får genom sin arbetsgivare. Vad som händer vid ett dödsfall beror på vilket avtal man har och vilka val som har gjorts. Reglerna kan skilja sig mellan olika arbetsplatser och försäkringar.

I många tjänstepensioner finns ett intjänat pensionskapital. Om personen har återbetalningsskydd kan det kvarvarande kapitalet betalas ut till efterlevande när personen dör. Utbetalning sker ofta månadsvis under ett visst antal år.

Vilka som kan få pengarna beror på försäkringens villkor. Vanligtvis omfattas följande personer:

• make eller maka
• registrerad partner
• sambo
• barn

Det är viktigt att kontrollera vad som gäller i det egna avtalet. I vissa fall finns en standardordning för vem som får pengarna. I andra fall kan man själv ha gjort ett särskilt förmånstagarförordnande.

Om det inte finns återbetalningsskydd går pengarna normalt inte till familjen. I stället stannar värdet kvar i pensionssystemet och fördelas enligt reglerna för försäkringen. Den som inte har återbetalningsskydd får ofta en något högre egen pension under livet, eftersom man då får del av så kallade arvsvinster.

I vissa tjänstepensioner finns också andra former av efterlevandeskydd. Det kan till exempel vara en försäkring som ger familjen ett bestämt månadsbelopp under en viss tid om den försäkrade dör. Det ger en extra ekonomisk trygghet om familjen förlorar en viktig inkomst.

Det är klokt att se över tjänstepensionen med jämna mellanrum. Livet förändras, och det som var rätt tidigare behöver inte vara rätt i dag. Giftermål, barn, separation eller förändrad ekonomi kan påverka vilket skydd som passar bäst.

Privat pensionssparande vid dödsfall

Privat sparande till pension kan finnas i olika former. Det kan vara en privat pensionsförsäkring, men också ett sparande på ett investeringssparkonto (ISK), i en kapitalförsäkring eller som ett vanligt banksparande. Vad som händer vid dödsfall beror på vilken sparform det gäller.

Om sparandet finns i en privat pensionsförsäkring styrs utbetalningen av försäkringens villkor. Det kan finnas återbetalningsskydd eller ett förmånstagarförordnande som avgör vem som får pengarna. Ofta är det make, maka, registrerad partner, sambo eller barn som kan få del av dem.

Om sparandet i stället finns på ett ISK eller i ett vanligt sparande ingår pengarna normalt i dödsboet. Då fördelas de enligt testamente eller enligt arvsreglerna.

En kapitalförsäkring fungerar ofta på ett annat sätt. Där finns vanligtvis ett förmånstagarförordnande som avgör vem som får pengarna när försäkringstagaren dör.

Det är därför viktigt att veta vilken typ av sparande man har. Två personer kan ha sparat lika mycket till pensionen, men ändå lämna olika ekonomiska förutsättningar för sina närstående. Den som vill skapa trygghet för familjen gör klokt i att se över:

• vilken sparform som används
• om det finns en förmånstagare inskriven
• om det finns skydd vid dödsfall
• hur pengarna betalas ut vid dödsfall.

Små detaljer i villkoren kan få stor betydelse för familjen senare.

Efterlevandeskydd – vad är det?

Efterlevandeskydd är ett samlingsnamn för olika skydd som kan ge ekonomisk hjälp till familjen när en person dör. Syftet är att ge trygghet till dem som blir kvar när hushållet förlorar en viktig inkomst.

Efterlevandeskydd kan finnas inom premiepension, tjänstepension och privata pensionsförsäkringar. Skyddet kan se olika ut. I vissa fall innebär det att ett kvarvarande pensionskapital betalas ut till efterlevande. I andra fall innebär det att familjen får en bestämd ersättning under ett visst antal år.

Vilket skydd som passar bäst beror på den egna situationen. Den som har små barn eller en partner med lägre inkomst kan ha större behov av skydd än den som lever ensam eller har vuxna barn som försörjer sig själva.

Ett efterlevandeskydd kan vara extra viktigt om:

• det finns barn som fortfarande bor hemma
• en partner är beroende av hushållets gemensamma inkomst
• familjen har stora lån eller höga fasta kostnader
• en persons inkomst står för en stor del av hushållets ekonomi.

Det är också viktigt att komma ihåg att efterlevandeskydd nästan alltid påverkar den egna pensionen. Det innebär oftast att den egna pensionen blir något lägre, eftersom en del av värdet används för att finansiera skyddet. En lösning passar inte alla. För vissa är tryggheten för familjen viktigast. För andra kan en högre egen pension vara mer rätt.

Återbetalningsskydd

Återbetalningsskydd är en vanlig form av efterlevandeskydd, främst inom tjänstepension och privata pensionsförsäkringar. Det innebär att det pensionskapital som finns kvar kan betalas ut till efterlevande om den försäkrade dör.

Om återbetalningsskydd finns går pengarna alltså oftast vidare till de personer som omfattas av försäkringens regler eller av ett förmånstagarförordnande. Om skyddet saknas går pengarna inte till familjen, utan stannar kvar i pensionslösningen enligt dess villkor.

Den stora fördelen med återbetalningsskydd är att det kan ge familjen ekonomisk trygghet vid ett oväntat dödsfall. Det kan vara särskilt viktigt för barnfamiljer eller hushåll där två inkomster behövs för att ekonomin ska gå ihop.

Samtidigt innebär återbetalningsskydd att den egna pensionen blir något lägre. Den som väljer bort skyddet får i stället del av arvsvinster, vilket kan ge en högre pension över tid.

Det finns inget val som passar alla. Därför är det klokt att se över sitt skydd när livet förändras, till exempel vid:

• giftermål eller när man blir sambo
• när man får barn
• vid separation eller skilsmässa
• när barnen blir vuxna
• när bolånen minskar
• när familjens ekonomi förändras.

Genom att regelbundet se över sitt pensionssparande och sina val kan man skapa bättre ekonomisk trygghet både för sig själv och för sina närstående. Det gör det lättare att säkerställa att pensionen hanteras på det sätt som bäst passar den egna familjens behov.

Frigör kapital utan att behöva flytta

Äger du ditt boende och har låneutrymme kvar? Med hjälp av 60pluslånet kan du frigöra kapital som annars vore låst i bostaden.

Ansök nu

Vanliga frågor och svar

Vem ärver min pension?

Det beror på vilken typ av pension det handlar om. Den allmänna inkomstpensionen kan inte ärvas. Tjänstepension och privat pensionssparande kan däremot betalas ut till efterlevande om det finns ett återbetalningsskydd eller annat efterlevandeskydd.

Vad händer med pensionen om man dör innan 65?

Om du dör innan du börjar ta ut pensionen beror det på vilken pension det gäller. Den allmänna inkomstpensionen kan inte ärvas, medan tjänstepension och privat pensionssparande i vissa fall kan betalas ut till efterlevande om det finns ett efterlevandeskydd.

Vad händer med den allmänna pensionen när man dör?

Inkomstpensionen upphör när du dör och kan inte ärvas. Premiepensionen kan i vissa fall betalas ut till make, maka, sambo eller registrerad partner om ett efterlevandeskydd har valts.

Vad händer med premiepensionen vid dödsfall?

Om inget efterlevandeskydd har valts går premiepensionen inte vidare till familjen. I stället fördelas värdet som arvsvinster till andra sparare. Har ett efterlevandeskydd valts kan make, maka, sambo eller registrerad partner få fortsatt utbetalning.

Vad händer med min tjänstepension om man dör?

Det beror på pensionsavtalet och om du har ett återbetalningsskydd eller annat efterlevandeskydd. Finns ett sådant skydd kan det kvarvarande pensionskapitalet betalas ut till dina efterlevande.

Vad är efterlevandeskydd?

Efterlevandeskydd är ett skydd som kan ge ekonomisk ersättning till dina efterlevande om du dör. Det kan finnas inom premiepension, tjänstepension och privata pensionsförsäkringar och innebär ofta att den egna pensionen blir något lägre.