Fattigpensionär 2026

Begreppet fattigpensionär används ibland för att beskriva personer som lever med små ekonomiska marginaler efter pensionen. Men vad innebär det egentligen att vara fattigpensionär, hur ser situationen ut i Sverige 2026 och vilka möjligheter finns för den som vill stärka sin ekonomi? Det går vi igenom i den här artikeln.

Vad är en fattigpensionär?

Fattigpensionär är inget officiellt myndighetsbegrepp, utan ett uttryck som ofta används i media och samhällsdebatten. Inom EU används begreppet "at risk of poverty”. En person anses befinna sig i riskzonen om den disponibla inkomsten understiger 60 procent av medianinkomsten i landet. Med disponibel inkomst menas de pengar som återstår efter skatt.

Definitionen bygger alltså inte på en fast summa utan på hur inkomsten förhåller sig till övriga befolkningens inkomster. Därför förändras gränsen över tid i takt med att samhällets inkomster utvecklas  

Hur definieras fattigdomsgränsen i Sverige?

I Sverige används begreppet låg ekonomisk standard, som bygger på samma princip som EU:s definition av fattigdom. Gränsen sätts vid 60 procent av medianinkomsten efter skatt och tar hänsyn till hushållets sammansättning och storlek.

Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) levde 13,1 procent av Sveriges befolkning med låg ekonomisk standard under 2024. Det är en minskning jämfört med året innan och den lägsta andelen sedan 2007, men det är fortfarande en stor grupp människor som lever med begränsade ekonomiska marginaler.

Aktuell gräns för fattigpensionärer 2026

SCB:s senaste mätningar av inkomstfördelningen visar att medianvärdet för ekonomisk standard ligger runt 327 300 kronor per år. Gränsen för svag ekonomisk standard – det vill säga 60 procent av det beloppet – motsvarar därmed ungefär 196 400 kronor per år, eller cirka 16 400 kronor i månaden efter skatt för en ensamstående person.

Beloppet ska ses som en vägledning snarare än en exakt gräns eftersom hushållets sammansättning påverkar beräkningen. För den som lever ensam ger siffran ändå en bild av var gränsen för ekonomisk utsatthet ungefär går.

Hur många är fattigpensionärer i Sverige?

Det finns ingen officiell statistik över antalet fattigpensionärer eftersom begreppet saknar en formell definition. Däremot visar SCB statistik att 8,6 procent av personer mellan 65 och 79 år levde med låg ekonomisk standard under 2024.

Utvecklingen har gått åt rätt håll under senare år, och andelen har minskat både bland yngre och äldre pensionärer. Samtidigt finns det grupper som fortfarande löper en högre risk att få en låg pension. Risken ökar bland annat för personer som:

• har arbetat deltid under stora delar av arbetslivet
• haft låga inkomster under många år
• saknar tjänstepension
• etablerat sig sent på arbetsmarknaden
• bott relativt kort tid i Sverige
• drivit eget företag utan ett kompletterande pensionssparande.  

Skillnader mellan kvinnor och män

Kvinnor är fortfarande överrepresenterade bland pensionärer med låga inkomster. Förklaringen ligger till stor del i hur arbetsmarknaden har sett ut historiskt.

Många av dagens kvinnliga pensionärer har arbetat deltid under längre perioder, tagit större ansvar för barn och familj och arbetat inom yrken där lönerna traditionellt varit lägre. Eftersom den allmänna pensionen bygger på livsinkomsten påverkar dessa skillnader pensionens storlek långt efter att arbetslivet har avslutats.

Pensionsmyndighetens statistik visar också att män i genomsnitt har högre pensionsgrundande inkomster och större pensionsrätter än kvinnor. Skillnaderna minskar successivt mellan yngre generationer, men är fortfarande tydliga bland dagens pensionärer.

Ansök om 60pluslånet

• Låna trots låg pension
• Amorteringsfritt utan månatliga kostnader
• Bo kvar- och skuldfrigaranti 
• Helt kostnadsfri ansökan och ej bindande

Ansök nu

Vilka bidrag och stöd kan du få?

Du som har en låg pension kan ha rätt till olika former av ekonomiskt stöd. Många känner till garantipensionen, men det finns flera ersättningar som kan förbättra ekonomin.

De vanligaste stöden är:

• bostadstillägg
• äldreförsörjningsstöd
• inkomstpensionstillägg
• efterlevandepension  

Bostadstillägget är särskilt viktigt för pensionärer med låga inkomster och höga boendekostnader. För den som behöver anpassa sin bostad finns även möjlighet att ansöka om bostadsanpassningsbidrag.

Utöver pensionsrelaterade stöd kan du även ha rätt till andra ekonomiska ersättningar, exempelvis tandvårdsbidrag, högkostnadsskydd för tandvård och i vissa fall försörjningsstöd från kommunen. Läs gärna mer i vår guide Bidrag som pensionär.

Hur får man en högre pension?

För dig som ännu inte har gått i pension finns det flera sätt att öka din framtida pension. Vilka alternativ som passar bäst beror på din individuella situation och hur lång tid det är kvar till pensionen. Vi har samlat värdefulla tips i en checklista inför pensionen. Läs också gärna mer om pensionen och dess olika delar. 

Ibland räcker det inte att ha arbetat i många år. Har du haft låg lön under stora delar av arbetslivet finns det en risk att pensionen ändå blir låg. Om du redan är, eller riskerar att bli, ekonomiskt utsatt som pensionär kan det vara bra att se över vilka stöd och bidrag som finns att söka.

Som pensionär finns det också möjlighet att fortsätta arbeta deltid för att stärka ekonomin. Varje extra arbetsår innebär både fler inbetalningar till pensionen och färre år som pensionen ska räcka till. Men det kan vara svårt att få ett extrajobb som äldre, och ibland räcker hälsan inte till.  

Kan lån vara en lösning för att dryga ut pensionen?

En låg pension innebär inte alltid att man har en svag ekonomi i stort. Många äldre bor i villor eller bostadsrätter som har ökat i värde under åren, vilket innebär att en stor del av tillgångarna är bundna i bostaden snarare än tillgängliga på bankkontot.

För den som vill frigöra en del av det värdet kan en kapitalfrigöringskredit, exempelvis 60pluslånet, vara ett alternativ. Den här typen av lån gör det möjligt att ta del av bostadens värde utan att behöva sälja eller flytta.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att ett lån inte löser grundproblemet med en låg pension. För vissa kan det skapa ett större ekonomiskt handlingsutrymme, medan det för andra kan innebära en ökad ekonomisk risk. Därför bör beslutet alltid baseras på den egna ekonomiska situationen och vägas mot andra alternativ.

Fördelar med kapitalfrigöringskredit

För personer som äger sin bostad och har ett begränsat månadsutrymme kan en kapitalfrigöringskredit ge större ekonomisk flexibilitet. Några vanliga fördelar är:

• möjlighet att stärka ekonomin utan att sälja bostaden
• ökat kassaflöde för löpande utgifter eller oförutsedda kostnader
• tillgång till kapital som annars är bundet i bostaden
• möjlighet att finansiera exempelvis renoveringar eller anpassningar av hemmet
• möjlighet att bo kvar i den bostad man trivs i

Risker med lån och skuldsättning

Det är dock viktigt att förstå att alla lån innebär ett ekonomiskt åtagande. En kapitalfrigöringskredit skiljer sig från ett traditionellt bolån på flera sätt, men det finns fortfarande risker som bör vägas in innan man fattar ett beslut.

Några faktorer att tänka på är:

• skulden ökar över tid när ränta läggs till lånet
• bostadens kvarvarande värde kan minska om bostadsmarknaden utvecklas svagt
• det ekonomiska utrymmet för efterlevande och arvingar kan bli mindre
• framtida förändringar i ränteläget kan påverka lånets kostnad.

För pensionärer med ansträngd ekonomi är det ofta klokt att först undersöka vilka bidrag, tillägg och stöd som finns att söka. Ett lån bör i första hand ses som ett komplement till den övriga ekonomin och inte som en långsiktig ersättning för pension eller andra inkomster.